Vätgas, som är det vanligaste och lättaste grundämnet, består av två väteatomer och har den kemiska beteckningen H2. Gasen är gasformig vid rumstemperatur och normalt tryck och övergår till vätskeform vid -253°C. Vätgasen är färg- och smaklös, giftfri och den luktar inte.
Vätgas är inte en primär energikälla, men den kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Den är i likhet med elektricitet en energibärare och har den bästa värmeledningsförmågan av alla gaser.
Gasen tillverkas industriellt genom:
- elektrolys av vatten vilket innebär att elektricitet från exempelvis vindkraft, solenergi eller vattenkraft används för att sönderdela vatten till vätgas och syre
- ångreformering av kolväten eller
- via partiell oxidation av kol eller kolväten.
I framtiden kommer förnybar energi från sol, vind, biogas och biomassa att användas i allt högre utsträckning i produktionsprocessen.
En av vätgasens fördelar som energibärare är att den kan lagra energi från alla energikällor.
Varför vätgas? Grön vätgas är miljövänligt och utan koldioxidutsläpp.
Vätgas som produceras genom elektrolys behöver bara vatten och elektricitet, och ger inga koldioxidutsläpp från produktionen. När vätgas sedan används i en bränslecell, till exempel för att driva en färja, är det enda utsläppet värme och rent vatten.
Vätgas har stor potential att ersätta fossila bränslen som råvara inom industrin, som fordonsbränsle för tunga transporter t ex tåg, lastbil och färjor och som energibärare och lagringsmedium.
De olika färgerna av vätgas
Grå vätgas
Grå vätgas produceras från icke förnybara källor. Detta kan till exempel vara gasreformation (omvandling av naturgas) eller genom förgasning av andra bränslen. Gasreformeringen har en negativ miljöeffekt i själva reformeringen på ca. 7 kg CO2e per Kg H₂ producerat¹ och ett totalt koldioxidavtryck av 10-14kg CO₂e per Kg H₂.²
Blå vätgas
Vätgas som produceras från icke förnybara källor, där CO₂-utsläpp reduceras genom CO₂-fångst och lagring (CCS). Med CCS kan CO-utsläpp från gasreformering och förgasning minskas med 50-95%.
Grön vätgas
Vätgasproduktion från förnybara källor. Detta kan till exempel vara väte som produceras genom elektrolys med kraft från sol, vind eller vatten. Det totala koldioxidavtrycket kommer att vara mindre än 1 kg per kg H₂.³
Källor: (¹) Princeton University 1997, (²) f DNV GL Report No. 2009-0039 (³) DNV GL Report No. 2009-0039
Läs mer om våra lösningar (på engelska)