Luften omkring oss är en blandning av många olika gaser, men nästan allt utgörs av endast tre ämnen - nitrogen, syre och argon. Luft utgör råmaterialet för att producera gaser. Efter att gaserna utvunnits så returneras det som återstår till atmosfären. Lindes viktigaste produkter är syre, nitrogen och argon. Gas kan komprimeras. Exempel på gaser är syre vid rumstemperatur (ungefär 20 ºC), väte vid rumstemperatur och vatten vid normalt atmosfärstryck och en temperatur över 100 ºC. Om en gas i behållaren värms ökar trycket. Om den kyls sjunker trycket. Om gasen placeras i en förseglad behållare och volymen på behållaren reduceras värmer kompressionen gasen. Om volymen på den förseglade behållaren ökar kyler dekompressionen gasen.
Om temperaturen blir tillräckligt hög kommer vissa gaser, såsom väte, snabbt att kombineras med andra gaser såsom syre eller klor. Detta är förbränning. Vissa kemiska reaktioner mellan gaser och andra ämnen sker långsammare; ett exempel är gradvis oxidation av järn för att bilda järnoxid (rost). I detta fall är syret gasformigt vid rumstemperatur, medan järnet och järnoxiden är fasta ämnen. När en gas i gasformigt tillstånd kyls till en tillräckligt låg temperatur kan den bli en vätska eller ett fast ämne. Till exempel, om kväve kyls ner till en temperatur långt under noll grader Celsius, kondenseras den. En annan gas, koldioxid, blir ett fast ämne som kallas torris och hoppar över vätskefasen. Vissa gaser är lättare än luft, till exempel helium och väte, och kan därmed användas för att lyfta fasta föremål, som ballonger eller till och med kärl.