Argon fixar synen och sätter satelliter i omlopp

Argon (Ar) är en färglös, luktfri, smaklös och ogiftig gas. Det var den första ädelgasen som upptäcktes. Liksom alla ädelgaser har argon åtta elektroner i sitt yttersta skal. Det är något som atomer normalt strävar efter att uppnå genom att reagera med andra atomer och dela elektroder. Det är det som gör argon så stabil. Argon bildas när instabilt radioaktivt kalium faller isär. Det kan därför användas för att bestämma åldern av mineral- och bergarter, genom så kallad kalium-argondatering (K-Ar dating).

Användningen av argon drar ofta nytta av gasens inerta egenskaper som skydd mot luftens oxiderande effekt. Argon har en mycket högre densitet än luft, vilket gör den till en effektiv skyddsgas, som ofta används när kväve är för reaktivt och andra ädelgaser är för dyra. Den används ofta vid svetsning, antingen som ren gas eller i en gasblandning, för att skydda den heta smälta metallen från kontaminering av andra atmosfäriska gaser, såsom syre, kväve och vattenånga. På grund av den höga kvaliteten på argonsvetsade fogar används gasen för att tillverka kraftgenereringsutrustning och bränsletankar för Ariane-raketer.

Skärning – ren argon används vid mycket hög temperatur för plasmabågskärning av legeringar med eller utan järn. Det förbättrar joniseringen i plasmasvetsning, vilket är en vanlig metod inom bil- och vindturbinproduktion. Den används också som skyddande atmosfär för reaktiva metaller vid värmebehandling, för att undvika kvävereaktion eller där kväve måste uteslutas helt. Användningen av argon som skyddande atmosfär är också vanligt vid halvledningsapplikationer, t ex för kiselkristall som drar i skivtillverkning. Det används också som skyddsgas i glödlampor och är en viktig del av det fluorescerande ljuset, där den ger en blå glans i lågenergilampor.

Argon används också i metallraffinering, för material som till högkvalitativt stål, aluminium eller titan. Den används för avgasning och omrörning för att förhindra oxidation, försäkra jämnt uppvärmd smältning och exakt kompositionsspecifikation samt minska kromförlust i högkvalitativ ståltillverkning. Ett annat användningsområde är inertering och spolning – för förvaringskärl och rörledningar i kemikalie- och farmaceutiska anläggningar. Dessutom används argon ofta i livsmedelsindustrin, särskilt som förpackningsgas. Eftersom tung argon tränger in i syre och fuktig luft i förpackningen, fortsätter maten att vara fräsch längre. Samma användningsområden för lagring av vin i fat.

Inom sjukvården används flytande argon till att förstöra cancerceller. Argon gas har en viktig funktion i Excimerlasertekniken, som revolutionerade ögonoperation. Det är en snabb och effektiv metod för att behandla olika synfel som lång- och närsynthet. Med en ultraviolett ljusstråle förstöra oönskad vävnad, där en blandning av ädelgaser används som lasermedium. Renheten hos dessa gaser är kritisk för laserprestandan. Vanligen består lasergasen av 0,05-0,3 procent reaktiv halogengas (fluor eller väteklorid), 1-10 procent ädelgas (argon, krypton eller xenon) och 90-99 procent buffertgas (helium eller neon). Excimerlasrar används också inom elektronikindustrin, i mikrolitografiprocesser för elektroniska kretsar, för att tillverka mobiltelefondisplayer och borra mikroskopiska hål i munstycken i bläckstråleskrivare.

Text: Cecilia Rudengren
Photo: Shutterstock