Minimal miljöpåverkan med inomhusodling och innovativ teknologi – ökad produktivitet med livsmedelsgaser

Precis som traktorn en gång revolutionerade jordbruket kommer nu nästa teknikskifte – inomhusodling. Med inomhusodling (hydroponisk odling) är det möjligt att odla var som helst och när som helst dvs nära konsumenten och även på vintern. Det innebär mindre andel transporter och färskare grönsaker till kund – året runt. Dessutom är miljöpåverkan från odlingen låg och smaken ännu bättre.

En stor andel av de frukter och grönsaker som vi konsumerar har ofta rest lång väg innan de packas och skickas till våra butiker. Under tiden från skörd till konsument förlorar grönsaker ofta del av sin näring.

Med inomhusodling kan man odla året runt var som helst, vilket betyder närmare konsumenten både geografiskt och i tid. Det är bra både för miljön, näringsinnehållet och för hållbarheten på grönsakerna.

Ljusgårda är en proaktiv aktör inom inomhusodling och en innovativ salladsfabrik. De odlar sallad vertikalt hydroponiskt - i vatten istället för i jord. Genom att tillföra CO2- har de lyckats öka volymen markant.

I Ljusgårdas odling växer plantorna vertikalt. Plantorna planteras i odlingsrör som är optimerade för att hålla rötterna på plats och leverera näring effektivt. Bevattningen sker uppifrån och med cirkulära vattensystem, dvs vattnet tas tillvara och återanvänds. Det gör att vattenförbrukningen är betydligt lägre än vid traditionell odling. Extra näring tillsätts i vattnet för att plantorna ska växa ännu bättre.

Eftersom odlingen är inomhus i en kontrollerad miljö där det inte finns insekter eller ohyra behövs inga bekämpningsmedel i odlingen. Ljusgårdas odling drivs dessutom av 100% grön el.

”Vi är stolta över att vara klimatcertifierade och optimera vår energianvändning som kommer från 100% förnyelsebara energikällor”, säger Maria Hillerström, Marknadsansvarig på Ljusgårda. ”Vårt vattensystem övervakar mixen av mineraler, näringsämnen och PH-värde som anpassas efter plantans behov. På så sätt kan vi odla olika typer av sallader, som mår bra.”

Istället för solljus, som växter som växer utomhus behöver för att utföra sin fotosyntes, använder Ljusgårda LED-belysning. Sensorer mäter hela tiden vad varje planta behöver i olika skeden för att växa och må bra och LED-teknik som finns på respektive salladsställ anpassar ljusspektrum och ljusmängd för att skapa perfekta ljusförhållanden hos varje planta.

”Olika ljus – rött, blått eller vitt, påverkar plantan på olika sätt och kan göra den lång, spretig eller sprödare, till exempel. Systemet har kontroll på ljuset och ger varje planta vad den behöver när den behöver det”, berättar Maria.

Naturliga gaser bidrar starkt positivt till odlingen

Sedan en tid samarbetar Ljusgårda med Linde för att öka produktiviteten. Gaser kan spela stor roll för friska växtkraftiga plantor.

För att växterna ska växa extra bra tillsätts numera CO2 i lokalen. Man kan säga att CO2-gödslar plantorna. Dessutom tillförs extra syre till vattnet. Syret ger extra näring. Men syre avsöndras också från växterna själva.

Robert Glanberg, Process Sales Food på Linde, är kundansvarig för Ljusgårda.

”Ljusgårda hörde av sig till oss eftersom de ville testa CO2 för att öka produktiviteten. Resultaten var över förväntan och tillväxten kunde nära nog dubblas. Därför önskade Ljusgårda ganska snabbt att skala upp projekt”, berättar Robert. ”Nu har de har gått vidare och satt upp en CO2-tank med CO2-gödsling till hela odlingen”.

Faktaruta

För att en växt ska kunna utvecklas krävs vatten, värme, ljus och koldioxid. Det är faktorer som alla har en avgörande betydelse för tillväxten. Betecknande för faktorerna är att de är mycket starkt beroende av varandra. Det innebär bl a att växtens helt styrs av den svagaste av faktorerna. Därför fick Ljusgårda en sådan positiv effekt av Co2 då den tidigare hade för låg koncentration i odlingsmiljön.

Exempel på användningsområden, CO2:

I många Linde-applikationer ersätter koldioxid ämnen som påverkar miljön negativt. Läs mer om användningsområden för Koldioxid.

Kylning eller frysning av livsmedel som förlänger hållbarheten
Förlängd hållbarhet på färska livsmedel genom skyddande atmosfär i livsmedelsförpackningar
I växthus: ökar tillväxttakten för grönsaker
Neutralisering – justering av pH-värde – av avloppsvatten innan det släpps ut i miljön
Koldioxid som torrispellets är ett mycket effektivt och flexibelt kylmedel: ingen extra energi krävs för att hålla varor svala och fräscha
Skyddsgas för svetsning av stål och laserskärningsprocesser
Kylning i industriella processer

Koldioxid blir kolsyra

Jäsning för att producera etanol frigör koldioxid. Vår främsta koldioxidkälla är Lantmännen Agroetanols raffinaderi i Norrköping där de jäser cirka 600 000 ton spannmål varje år. Detta frigör även koldioxid. Vi samlar in koldioxiden och levererar den till vår anläggning intill, där vi omvandlar den till flytande kolsyra. Koldioxid från naturens eget kretslopp blir grön CO2.

Koldioxid i vatten kallas i dagligt tal kolsyra. Kolsyra är en kemisk förening som innehåller gasen koldioxid. Kolsyra bildas när koldioxid reagerar med en vattenlösning. När man tillverkar kolsyrade drycker som exempelvis läsk pressar man under högt tryck ned koldioxid i vattenlösningen. Vattenlösningen binder då koldioxiden som gör att bubblorna stannar i vätskan. Det gör de genom att gasmolekylerna löser upp sig och lägger sig mellan vattenmolekylerna. Ett mycket litet antal av koldioxidmolekylerna reagerar också med en vattenmolekyl och blir till det som egentligen är själva kolsyrebubblorna. Tänk dig att en koldioxidmolekyl (CO2) tar OH från vattenmolekylen (H2O). Vattenmolekylens andra H sätter sig på ett O och då har en kolsyramolekyl bildats (H2CO3).