Om du inte redan visste det, det är koldioxiden som ger bubblorna i kolsyrade drycker. Läs mer.

Koldioxid produceras som en biprodukt av olika jäsningsprocesser. Eftersom koldioxid är en del av den naturliga cykeln tillförs dock ingen extra koldioxid till atmosfären. Vi kan säga att vi lånar koldioxid och sedan använder den till något bra.

Lantmännen Agroetanol har svenska jordbruksprodukter som källa för sin bioetanoltillverkning.

Fermentering, eller i vardagligt tal jäsning, är en mycket gammal teknik. Man tillsätter jäst till spannmål som först malts och blandats med vatten.

I processen, som tar ca två dygn, bildas etanol respektive koldioxid. Det är stärkelsen i råvaran som ombildas till dessa två komponenter. Den första produkten är alltså Etanol av vilket det blir ungefär en tredjedel.

Den andra tredjedelen är proteinet och fibrerna i råvaran som jästen inte kan bryta ned, den sk Dranken. Av dranken gör Lantmännen Agroetanol ett högvärdigt proteinfoder till djur, främst nöt och gris.

Den sista tredjedelen utgör koldioxiden och den tar vi hand om, den skickas till vår anläggning bredvid Lantmännen Agroetanols bioetanolanläggning, där den förvätskas och görs till kolsyra.

Vi återvinner koldioxiden från bioetanoltillverkning

Rågasen i vår koldioxidanläggning kommer alltså från Lantmännen Agroetanols process för tillverkning av bioetanol.

Rågasen innehåller ca 95 % koldioxid samt vatten och en del etanol och svavelföreningar. Rågasen från jäsningsprocessen tas ut nedströms en befintlig vattenskrubber hos Agroetanol.

Efter kompression och kylning med hjälp av kylvatten renas och koncentreras koldioxidgasen.

Den rena och torra gasen kyls sedan i ett kylsystem med ammoniak så att koldioxiden kondenserar. Den flytande koldioxiden renas vidare genom destillation och ett filter innan den färdiga produkten pumpas till lagertankarna.

Anläggningen är konstruerad att gå obemannad och styrs/övervakas på distans från Lindes kontrollrum i Avesta.
Lokalt stöd av anläggningen sköts av personal på luftgasfabriken i Oxelösund. En del av personalen i Oxelösund arbetar främst med driftstöd i Linde Norrköping.

Kapaciteten har utökats kraftigt

Under 2021 kommer rågasleveransen utökas från Agroetanol från 13 ton/h till 17 ton/h vilket innebär att produktionskapaciteten ökar från 100 000 till ca 150 000 ton CO2/år.

Fyra kyltorn för utökad kylkapacitet av kompressorer installeras i samband med produktionsökningen.

Dessutom ökas lagerkapaciteten från 2800 m3 till 4300 m3. Fyra tankar a 500 ton flyttas från Södertälje till Norrköping. Slutligen så byggs en 2,5 km rörledning mellan Norlic och Norrköpings hamn för in- och utlastning av båtar.

Distribution sker såväl med båt som med lastbil och järnväg. Lastning till lastbil och järnvägsvagnar sker i direkt anslutning till koldioxidanläggningen medan lastning till båt sker ca 2,5 km bort från anläggningen. Transport till hamnområdet sker via den nya rörledningen.

Fakta om användningsområden för koldioxid:

I många Linde-applikationer ersätter koldioxid ämnen som påverkar miljön negativt. Läs mer om Koldioxid.

Till exempel ersätter den haloner i brandsläckare och freoner (CFC) vid produktion av polystyren- och polyuretanskum. Vid torrisrensningsprocesser fungerar koldioxid utan ytterligare rengöringslösningar, som ofta är skadliga eller förorenar ytan som ska rengöras.

Koldioxid har egenskaper som kan användas på många olika sätt utan att skada atmosfärens cykel. Det är därför inte förvånande att koldioxid används i produkter och processer vi möter varje dag:

• I kolsyrade drycker: förbättrar livslängden och lägger till en fräsch och skarp smak
• Kylning eller frysning av livsmedel
• Rengöring av dricksvatten: gör det mindre frätande
• I växthus: ökar tillväxttakten för grönsaker
• Neutralisering av avloppsvatten innan det släpps ut i miljön
• Koldioxid som torrispellets är ett mycket effektivt och flexibelt kylmedel: ingen extra energi krävs för att hålla varor svala och fräscha
• Skyddsgas för svetsning av stål och laserskärningsprocesser
• I industriella processer för kylning

Text: Carina Aspenberg