Ett plasma består av delvis dissocierad, joniserad gas i form av separata molekyler, joner och elektroner. Plasmat är elektriskt ledande, och bildas vid höga temperaturer. Vid plasmaskärning utnyttjas plasmat för att smälta grundmaterialet samtidigt som det smälta materialet spolas ut ur skärsnittet. För att processen ska fungera krävs en brännare, tillförsel av energi, plasmagas och i vissa fall även skyddsgas. Själva plasmat bildas med hjälp av plasmagasen i brännarens munstycke. Skyddsgasen stabiliserar plasmaljusbågen och skyddar snittytorna från att påverkas av den omgivande luften. I viss mån fås också en ökad energitäthet i bågplasmat vilket ökar produktivitet och snittkvalitet.
Skärningen kan utföras både manuellt och mekaniserat. Vid mekaniserad skärning kan skärning under vatten ge miljömässiga fördelar.
Argon, hydrogen, nitrogen, oxygen används ofta som plasmagaser, antingen rena eller i blandning. Tryckluft används också i vissa fall. Skyddsgasen och plasmagasen kan vara identisk, men kan också vara av olika sort. Plasma- och skyddsgas väljs efter materialet som ska skäras och beror också av vilken plasmaskärmaskin som används.
En variant av plasmaskärning som utvecklats starkt under senare år är den s k finplasmaskärningen. Men hjälp av förbättrade skärbrännare fås en förbättrad kontroll över plasmaljusbågen och snittkvaliteten förbättras radikalt. Kvaliteten blir inte lika hög som vid laserskärning, men betydligt bättre än vid konventionell plasmaskärning.
Exempel på lämplig för användning vid plasmaskärning av rostfritt stål:
Varigon H35
Hydrogen: 35 %
Argon: Balans
Andra gaser för plasmaskärning: Nitrogen och Oxygen.
